Värdera källor är fågeln farlig

De bör också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt tillvägagångssätt för digital teknik för att se möjligheter och förstå risker och kunna utvärdera information. Det centrala innehållet i ämnet är sökandet efter information om sökning på svensk nivå och sökandet efter information om kritik i böcker, tidskrifter och webbplatser för barn och via sökmotorer på Internet.

Den första kritiken är hur avsändaren av texterna påverkar innehållet. Det centrala innehållet är socialt orienterade ämnen per år för att studera verklighetens metoder för att söka efter information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man utvärderar och bearbetar källor och information, både med och utan digitala verktyg. Det centrala innehållet i bildanalysen är bilder.

Historiska och moderna bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från din hemstad och konstnärliga bilder. En digital lektion från sidan 3 av 5 4 frågor att tänka på vad representerar bilden? Beskriv det. Hur många fåglar ser du? Är det samma fågel på alla ställen? Vad lär du dig om en fågel när du värdera källor är fågeln farlig på en bild? Om du var tvungen att välja en fågel som värdera källor är fågeln farlig kan tänka dig som en riktig fågel, vilken fågel skulle du välja?

Förklara vad du tycker. Varför tror du att personen på bilden har ett förstoringsglas? Vad använder du den till? Om personen på bilden måste berätta för sin vän om fågeln, vad tycker du att han ska säga då? Ofta, när man talar om aviär influensa, nämns högpatogena varianter, som har mycket hög dödlighet och orsakar epidemier som kan spridas snabbt, medan vanligare lågpatogena virus orsakar milda symtom.

Vi misstänker att det finns fågelarter som bara får milda symtom eller inga alls. I detta fall kan dessa arter upprätthålla infektionscykeln och föra virus även under flytten. - Ibland sprider det sig till känsligare arter, och då är det ett utbrott, som det vi såg i Kalmar, säger Jonas Waldenström. H5N1 är ett virus med högt innehåll av patogen aviär influensa, vilket innebär att det är mycket smittsamt och dödligt för fjäderfä, som kalkon och kyckling.

De är nu särskilt sårbara när viruset har fästs vid vilda fåglar, eftersom det därför är svårare att kontrollera var infektionen finns. En annan störande förändring är att viruset attackerar fler arter än tidigare. Det handlar dels om raviner och andra häckande sjöfåglar, dels om däggdjur som sälar och uttrar. Viruset sprider sig över hela världen, förutom Europa och Asien har det kommit till Nordamerika, Sydamerika och senast i Antarktis.

Lyckligtvis är det svårt för människor att smittas, bara ett fåtal fall har upptäckts över hela världen. Forskningen som motsätter sig spridningen av Linnaeus University research group har specialiserat sig på sjukdomar med fåglar sedan dess tidigaste utseende. Deras expertis är en viktig pusselbit för att motverka aviär influensa, som för närvarande sprider sig i en dramatisk takt över hela Europa och världen.

För att motverka spridningen av H5N1 behövs ytterligare kunskap om virusets egenskaper, vilka arter som bär infektionen och deras sätt att röra sig. Det är de frågor som forskare vid Linnaeus universitet försöker besvara i ett stort internationellt samarbete inom området Kappa-Influensaforskning, finansierat av EU Horizon Linnaeus University Research Foundation, som bidrar till ett projekt med lång erfarenhet av forskning om fågelsjukdomar.

När en tidig variant av H5N1 dök upp i Europa för nästan 20 år sedan var forskargruppen zoonotisk ekologi och epidemiologi i Kalmar en av få specialiserade inom detta område. Sedan dess har gruppen specialiserat sig på just de frågor som är viktiga för att motverka den pågående smittspridningen: hur fågelinfluensaviruset förekommer i naturen, hur de påverkar fåglar och hur fåglar transporterar virus till nya platser.

Enligt Jonas Waldenström är de misstänkta smittspridarna. Den mest troliga hypotesen är att vissa andfåglar bär viruset över långa avstånd med endast milda symtom.

Forskare misstänker att vissa ankor bär H5N1 aviär influensavirus och blev inte sjuka själva. På hösten infekteras ungefär var femte betesmark med ett lågpatogen influensavirus, så det är mycket vanligt hos ankor. En möjlighet är att även den högpatogen fågelinfluensan har utvecklats till att bli mildare hos ankor. En annan möjlighet är att immunsystemet har stärkts genom att bära många andra influensavirus och sedan gör infektion med ett högpatogent virus mindre farligt för fjäderfä.

Senans tendens till sjukdom har gjort dem till ett återkommande forskningsämne vid Linnaeus University. Forskarna kartlade ankornas omfattande rutter med små GPS-sändare. Tekniken låter dig följa enskilda ankor i realtid under en flygning över den eurasiska kontinenten. Data samlas in om hur snabbt ankorna flyger och vid vilken tid på dagen, hur ofta de stannar och var.Med hjälp av data från ett tillräckligt antal ankor kan du beräkna mönster i deras beteende och se hur vädret till exempel påverkar deras rörelser.

Denna kombination av epidemiologi och ekologi hos flyttfåglar kan visa hur högpatogena virus sprider sig i världen. En strategiskt viktig plats att utforska. Ett av målen med Kappa-Flu collaboration study är att identifiera fåglar som bär viruset i naturen utan att bli sjuka själva. Detta kräver aktiv provtagning, en slags kontrollstickning där du fångar värdera källor är fågeln farlig fåglar och provar dem för värdera källor är fågeln farlig.

Som en del av projektet skapas ett urval på strategiskt viktiga platser i hela Europa. En av dem är Ottenby fågelstation i södra Olend, bara några mil från Linneus universitet. Många flyttfåglar landar här på väg över Östersjön varje vinter och vår. Jonas Waldenström ser ut som ett område i ett rekreationsområde längs en höghöjdsväg. Här är långa grunda stränder och massor av ängar.

Det är också en potentiell plats där virus kan spridas till nya människor. En aktiv provtagning av vilda fåglar för forskningsändamål utfördes på Ottenby fågelplats.