Naturliga gräsmarker

Arbetet baseras naturliga gräsmarker på data från Remiils Miljöövervakningsprogram Regional miljöövervakning i landskapslådor. Uppgifterna kommer från tolkningen av flygbilder i ett representativt urval av 3 x 3 kilometer landskapslådor i 18 av Sveriges 21 21 län, samt provytor i en sektion av ängsobjekt där bland annat kärlväxtarter är växter. registrerad. Uppgifter om permanenta ängar hittades också i befintliga databaser om jordbruksmark och miljökompensation, vilket gjorde det möjligt att jämföra.

Flera olika typer av naturliga och odlade ängar utvärderades och jämfördes baserat på den genomsnittliga storleken och närvaron av deklarerade Kärlväxter. Det finns ett antal skillnader i storlek och artrikedom hos de påstådda växterna, liksom vissa typer av mark där kunskapstillståndet fortfarande är oklart. Jordbruksförändringar har lett till dagens skapande och betesmark, som till stor del produceras på förbättrade betesmarker på åkermark snarare än på traditionella halvnaturliga ängar.

Nedgången i boskapsuppfödningen i vissa delar av landet beror på successionen till buskar och skog i ängar. Antalet betesmarker och ängar har minskat avsevärt, vilket utgör ett allvarligt hot mot arter som föredrar eller är beroende av betesmarker som förvaltas av en katt eller betar utan plöjning, sådd eller befruktning. Denna avhandling bygger huvudsakligen på data från Remiils Miljöövervakningsprogram Regional miljöövervakning på Landskapstorg.

Uppgifter om permanenta betesmarker hittades också i befintliga databaser för jordbruksland och miljöbetalningar, vilket underlättade jämförelser. Prenumerera på det Extra naturliga gräsmarker Håll dig informerad! Få kunskap, ideer och nya lösningar för ett hållbart samhälle. För att bekräfta din prenumeration, klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.

Personuppgifter lagras endast för att skicka nyhetsbrev och information relaterad till utdragsoperationer. Du kan när som helst avboka nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre får några nyhetsbrev från amerikanska forskare från SLU, Stockholms universitet och Lunds universitet tillsammans, ledde en internationell forskargrupp som kartlade ekosystemtjänster med Betesmarker finns i Norreuropa och Sydafrika.

Studien publiceras för närvarande i Ecosphere Scientific Journal. De är en viktig del av jordbrukslandskapet som vi får från på många sätt. De är till exempel viktiga för vattenförvaltning, djurbete, klimat, biologisk mångfald och speglar också vår kulturhistoria, säger Jann Bengtsson, forskare vid SLU. Betesmarker i norra Europa och Sydafrika skiljer sig åt.

I Europa har ängarna minskat kraftigt, och bara en bråkdel återstår jämfört med hur landskapet såg ut för många år sedan. Det finns fortfarande stora betesmarker i Sydafrika, även om de minskar när många av dem absorberas av åkrar. Att de är viktiga för den biologiska mångfalden har uppmärksammats, men inte många tror att de kan motverka klimatförändringar och att de kan bidra till livsmedelsproduktion på mark som inte kan odlas.

- De måste både bevaras och skötas så att de kan fortsätta ge många olika samhällsnytta.de är viktiga för att skapa framtidens multifunktionella jordbrukslandskap, säger Jann Bengtsson i ett pressmeddelande. Betesmarker binder vatten och minskar risken för översvämningar. De är också, särskilt i Sydafrika, viktiga för att människor ska ha tillgång till vatten under torra perioder.

Märket, som är täckt med vegetation året runt, till skillnad från många områden, motverkar erosion, det vill säga jorden försvinner. Betesmarker som inte betalar för mycket minskar dräneringen av vatten från jordens yta och stabiliserar jorden.

Permanenta betesmarker lagrar mycket kol i marken. Mycket mer än fält, och ibland i skogsmarker.