Kompensatoriska uppdraget i skolan

Denna studie beskriver kompensatoriska uppdraget i skolan som tillförlitlig och verifierad statistisk information om jämställdhet som kan presenteras i text, tabeller eller diagram. Indikatorerna ska fånga upp de förutsättningar som studier har framhållit som viktiga för att uppnå jämställdhet i skolor och förskolor. Exempel på jämställdhetsindikatorer på nationell eller kommunal nivå kan vara den andel av budgeten som anslås till utbildningssektorn, elevernas kunskaper i matematik eller elevernas uppfattning om pedagogiskt stöd till lärare enligt Pisa-mätningar.

Till exempel kan andra indikatorer vara andelen lärare och förskollärare med legitimation och rätten att delta i den utbildning de tillhandahåller. Ett annat exempel är indikatorer som relaterar till aspekter av jämlikhet, såsom vikten av socioekonomisk bakgrund och studenternas villkor för resultaten av deras kunskaper. Vad kan användas för jämställdhetsindikatorer?

En statlig utredning om en mer jämlik skola-minskad skolsegregation och förbättrad resursfördelning visar den ökande betydelsen av familjebakgrund och skolanslutning till elevernas skolresultat. Det hotar jämställdhet i skolan. Därför är det mycket viktigt att kunna utföra ett kompenserande uppdrag med indikatorer som är relevanta för den svenska skolan. Ett tidigare exempel visar en likvärdig förskola för alla barn-mening och indikatorer som betonar att likabehandlingsindikatorer kan användas som ett verktyg för att analysera förskolans kompenserande uppgift i ett alltmer segregerat Sverige.

Du måste dock veta att varken en enda indikator eller ett urval av indikatorer kan ge en fullständig bild av ett så komplext och universellt fenomen som jämlikhet i utbildningen. Dessutom bör indikatorer vara tillgängliga och begripliga för alla medborgare i samhället, så de bör följas av beskrivningar om de anger, enligt demese. Goda pedagogiska relationer som likabehandlingsindikatorn, rapporten om likvärdig förskola för alla barn-betydelsen och indikatorerna understryker att pedagogiska relationer är centrala åtgärder för likabehandling i svensk förskola, eftersom förskolans läroplan inte innehåller mål för att mäta barns akademiska prestationer.

Rapporten identifierar pedagogiska relationer, såsom möten och interaktioner mellan barn och förskolepersonal, som bildas under en typisk förskoledag. Dessa utbildningsrelationer är nära relaterade till både utbildningsinnehåll och inkluderingsstrategier. Enligt denna rapport kräver goda pedagogiska relationer att en förskola aktivt arbetar för barns och föräldrars inflytande i näringslivet.

En förskoleinstitutions kompensationsfunktion kan inte genomföras i förskolemiljöer där personalen fokuserar på barns och föräldrars brister. Att särskilt fokusera på brister i stället för kompetens får negativa konsekvenser för barn från socialt utsatta områden, barn från minoriteter eller barn med funktionsvariationer. Även i skolan är goda utbildningsrelationer mellan elever och skolpersonal en förutsättning för att garantera jämlikhet.

I detta avseende visar samlingen av Skolinspektionen om forskning inom undervisningssucces att goda relationer mellan lärare och elever är av stor betydelse för utvecklingen av framgångsrikt lärande, där lärare också visar höga förväntningar på alla elever. Både framgångsrika studier och höga förväntningar bidrar i sin tur till att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och utveckling.

Skillnaderna mellan olika grupper av elever att jämställdhetsindikatorn för jämställdhet främst är relaterad till önskan om elevers framgång är inte relaterad till familjeupplevelse, bostadsort eller skola, enligt utredningen om en mer jämlik skola-minskad skolsegregation och förbättrad resursfördelning, om du börjar Ur denna kompensatoriska uppdraget i skolan av jämlikhet blir skillnader i kunskap mellan olika grupper av elever i skolan en mycket intressant indikator för att mäta jämlikhet.

Skolverkets slutrapport är från att visa att små skillnader i kunskap mellan grupper av elever också påverkar förutsättningarna för högre kunskapsresultat på nationell nivå. Enligt en rapport från Skolverket kan följande indikatorer användas för att klargöra skillnaderna i kunskap mellan olika grupper av elever för att visa hur likvärdigt systemet är: Indikatorer som mäter skillnader i resultaten för studenter som är inskrivna i klassrummet, skolan, kommunal eller nationell nivå.

Indikatorer som mäter skillnader i studieresultat i förhållande till socioekonomiska och utrikesfödda studenter.Indikatorer som mäter skillnader i skolelevers sammansättning i förhållande till elevernas olika egenskaper, såsom socioekonomisk och utländsk bakgrund, ett exempel på att använda denna typ av indikatorer är Skolverket analys av betydelsen av familjebakgrund för skolresultat och Skillnaderna mellan de skolor som avhandlingen publicerar är den svenska skolans ledning, vilket illustreras av elevens rätt till särskilt stöd.

I avhandlingen betonar jag vilka konsekvenser det kommer att få för lärare och skolledare. Vilka är de viktigaste resultaten? Detta har lett till en sammanstötning av normer när det gäller skolans kompensationsuppdrag. För vars behov är framåt, gruppen eller individen, och var är gränsen nådd, när och hur man skiljer eleverna? Alla som arbetar på skolan vet att detta är ett omöjligt problem.

Det handlar främst om rätten att överklaga, transportera och rapportera om skolans verksamhet. Lärare och skolledare får i allt högre grad väga den lagliga rätten mot rätten till utbildning. Frågan är komplicerad, å ena sidan är det omöjligt att avsluta med åtgärder kring en viss student eller en viss typ av problem. Å andra sidan kan en lärarutbildning om inlärningsåtgärder för en enskild elev senare åtalas för juridiska frågor.

Innehållet är att allt ansvar överförs kompensatoriska uppdraget i skolan skolan. I lagen bidrar kravet på vad som inte rimligen kan levereras till ytterligare misstro i skolan. Trots alla regler och stort juridiskt ansvar har lärarutbildningen knappast någon lag, framtida rektorer läser tio punkter i denna fråga. Sammantaget har detta lett till en oroväckande skola i Sverige.

Många hävdar att vi har en skola med fokus på mål och resultat.