Hur mår man när man är stressad

För många krävande uppgifter, när det oförutsägbara och okontrollerbara händer, att vi saknar kontroll eller när vi upplever livet meningslöst är också vanliga stressfaktorer. Betona. Överlevnadsinstinktens svar på stress är att mobilisera energi i situationer eftersom kroppen behöver mer bränsle. Stressresponsen har tvingat oss att överleva i årtusenden. Tidigare har detta hjälpt oss särskilt i situationer som krävde fysisk aktivitet som svar på en hotande situation.

Hjärnan och kroppen har börjat bekämpa hotet eller fly från det, och stressreaktionen kallas vanligtvis en stridsreaktion. Kroppen reagerar på samma sätt som den gör idag, även om vi sällan behöver mobilisera fysisk styrka för att hantera hur mår man när man är stressad. Detta program börjar när hjärnan utvärderar att faran är så stor att varken flykt eller kamp kommer att hjälpa.

Det är ett parasympatiskt nervsystem som aktiverar och minskar energi. Detta leder till trötthet, yrsel, muskelsvaghet, låg puls, lågt blodtryck, svimning och magsymtom. De flesta vill isolera sig, försvinna och begränsa sina sociala kontakter. Vi känner oss väldigt trötta, blir förlamade och kan känna sig deprimerade och deprimerade. Detta händer i kroppen när vi stressar när hjärnan tolkar situationen som blixtnedslag som hotar det sympatiska nervsystemet.

Det sympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet som styr andning, blodtryck och puls, till exempel kan vi inte påverka vår vilja. Olika stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjurarna och skickas in i blodomloppet. De har en uppgift att säkerställa en ökning av hjärtfrekvens och blodtryck, och att det finns tillräckligt med socker och energi för att musklerna och hjärnan ska reagera på kampen.

För att hantera och motverka långvarig stress och ångest måste du försöka hitta en hållbar balans i ditt dagliga liv. Regelbundna matvanor, fasta sömnrutiner och fysisk aktivitet är en bra hur mår man när man är stressad - då blir du mindre känslig för stress. Du måste också skapa tid för återhämtning, både på grund av stress i vardagen och under särskilt stressiga livssituationer.

Återhämtning kan betyda många saker. Vissa får energi från att spendera tid med vänner, andra behöver mer tid. Men det handlar inte bara om att hantera dina stresssymtom som uppstår-du kan också behöva göra förändringar som minskar dina totala stressnivåer. Kanske måste du sätta gränser i ditt arbetsliv och begränsa eller säga nej till aktiviteter och relationer som påverkar dig negativt.

Ibland är det viktigt att försöka bryta ner dina egna tankar och beteenden som bidrar till intern stress. När ska jag söka vård? Kontakta hälsosektorn om du upplever långvarig stress som påverkar ditt dagliga liv negativt och som du inte klarar av dig själv. Sök vård för de ihållande fysiska eller mentala effekterna av stress, såsom återkommande magbesvär, huvudvärk, ångest och ångest.

Sök akut vård för ihållande fysiska stressstörningar som bröstsmärta, hjärtklappning eller yrsel. Så du kan hjälpa oss att kontakta dig på KRY för råd och stressavlastning. Vi gör en individuell bedömning utifrån dina symtom och vad som sker under vårdtiden. Du kan sedan rekommenderas för behandling eller hänvisas till ytterligare vård.