Hjärnhälsa konferens 2019

Under våren kontaktades deltagare i delprojekt 1 igen för att undersöka hur covid-pandemin, som bröt ut tidigt, påverkade deras fysiska aktivitet, livsstil och hälsa. Resultaten av delprojekten har också använts som utgångspunkt för insatser i skolor, där skolpersonal, i samarbete med forskare, affärspartners och icke-statliga organisationer, samarbetar för att hitta sätt att regelbundet och meningsfullt delta i skoldagen, se mer om detta projekt på www.

Huvudproblemet i projektet är: vad är förhållandet mellan fysisk aktivitet, stillasittande, kost och hälsosamma hjärnfunktioner bland skolbarn, och hur främjar fysisk aktivitet hjärnans hälsa på ett långsiktigt hållbart sätt att prestera i skolan? Bakgrunden till studiens forskning finns i den växande psykiska ohälsan och de sjunkande skolresultaten bland barn och ungdomar i Sverige och de flesta andra länder i västvärlden.

Psykisk sjukdom innebär inte bara ökat lidande, utan också en lägre förmåga att studera och arbeta, samt en högre risk för framtida sjukdomar. En minskad kognitiv förmåga kan påverka möjligheten att slutföra akademisk utbildning och utgör därför ett hot hjärnhälsa konferens 2019 svensk konkurrenskraft i ett globalt perspektiv. Det finns en akut brist på kunskap om förhållandet mellan fysisk aktivitet, stillasittande och kost hjärnhälsa konferens 2019 hälsosamma hjärnfunktioner som förhindrar utveckling av aktiviteter samt varor och tjänster.

Dessutom finns det kunskapsluckor när det gäller hur skolor kan organisera regelbunden och meningsfull fysisk aktivitet för eleverna under skoldagen. Huvudproblemet undersöktes i tre delprojekt. Forskning i delprojekt 1 har utvecklat ny kunskap om det allmänna sambandet mellan fysiska aktivitetsmönster, kost och hälsosamma hjärnfunktioner bland skolbarn.

Denna kunskap fungerade som grund för forskning i delprojekt 2 om de akuta neurofysiologiska och psykologiska effekterna av viss fysisk aktivitet, liksom för förändringar i fysiologiska mekanismer som är viktiga för friska hjärnfunktioner. I delprojekt 3 genomfördes kvalitativ forskning om hur fysisk aktivitet bland ungdomar sker under den ordinarie skoldagen och hur skolan arbetar med uppdraget att erbjuda fysisk aktivitet som en del av skoldagen.

Två ytterligare projekt utvecklades på grundval av de tre första delprojekten. Under våren kontaktade deltagarna i delprojekt 1 igen för att undersöka hur covid-pandemin bröt ut i början av åren, påverkade deras fysiska aktivitet, livsstil och hälsa. Delprojektens resultat har också använts som utgångspunkt för insatser i skolor, där skolpersonal i samarbete med forskare, affärspartners och enskilda organisationer tillsammans arbetar för att hitta sätt att engagera sig i regelbunden och meningsfull fysisk aktivitet under skoldagen för att För att främja hälsosamma hjärnfunktioner, se mer om detta projekt här.

Fler filmer släpps som en del av resultaten: Fysisk aktivitet, skärmtid och matvanor är kopplade till hjärnhälsa i ung fysisk aktivitet och psykisk hälsa före och under den förbannade pandemin i Sverige innebar den tidiga vårpandemien en betydande förändring för både samhällsaktörer och individer. I den här filmen pratar forskare om hur rörelsemönster och stämningar förändrades från höst till vår - det vill säga mitt i pandemin.

Det var ingen skillnad före och under pandemin i hur mycket tid ungdomar tillbringade i måttlig till hög intensitet fysisk aktivitet, men tiden i låg intensitet fysisk aktivitet minskade. Samtidigt observerades en ökning i stillasittande och skärmen. Både flickor och pojkar tenderade att rapportera psykiska problem, men pojkar hade färre symtom på ångest under pandemin.

Dessutom uppnår de flesta tonåringar inte den rekommenderade fysiska aktiviteten. Parallellt finns det en stor variation i hälsa, läsning och akademisk prestation, beroende på socioekonomisk bakgrund. Syftet med denna studie är att utveckla en universell, samarbetsvillig, multikomponentintervention och bedömning av påverkan på mental och fysisk hälsa, kognitiv funktion och akademisk prestation.

Dessutom ge skolor effektiva strategier för hur man på ett hållbart sätt kan upprätthålla en sund hjärnfunktion och akademisk prestation hos ungdomar. Det kommer att finnas 2 underkanaler: 1 för att studera effekterna av klustrade, randomiserade skolinterventioner. Femtio skolor med pojkar och flickor i 8: e klass kommer att bjudas in. Interventionen kommer att utföras under en lång skoldag, 60 minuter tre gånger i veckan, under ett läsår och inkluderar: fysiska tillgångar, B läxor med aktivitetsavbrott och promenader, C och lyssna hjärnhälsa konferens 2019 ljudböcker, 2 doser intervention, trohet, genomförbarhet, acceptans och en beskrivning av sammanhanget för att klargöra lättnad och hinderfaktorer.

Fysisk aktivitet kommer att mätas med hjälp av accelerometri, kognitiva funktioner med hjälp av ett datortestbatteri, mental hälsa med frågeformulär och akademisk prestation genom bedömning. Effektiviteten i hjärnhälsa konferens 2019 till resultaten mellan grupperna kommer att analyseras med hjälp av en regressionsanalys av den blandade effekten, justerad för motsvarande kovariater.

Kvalitativa data kommer att analyseras med hjälp av innehållsanalys. Den andra omgången inleddes i September. Skolor i kontrollgruppen på väntelistan kommer att erbjudas intervention efter mätningar efter intervention. Ökade psykiska problem bland ungdomar kräver nya strategier för förebyggande arbete. Resultaten kommer att vara viktiga för att informera utvecklingen av effektiva framtida insatser i skolor för att främja mental hälsa och underlätta lärande hos elever.