Ord till skolan

Ordboken kan ses som organiserad utifrån det faktum att det kan finnas prototyper, till exempel en stol, är en typisk möbel, eller att en Bofink är en typisk fågel. Och så finns det alltid undantag-pingviner kan inte flyga, och kiwifågeln har extremt små vingar, men båda är fåglar. Ett ord kan ha flera och helt olika betydelser, att förstå ett ord kan vara svårare än det är uppenbart vid första anblicken.

Vissa ord har grundläggande betydelser som skiljer sig mycket från konkreta, och det är viktigt att kunna förstå dem. Ett vardagligt exempel är det som talar om färgerna rött och blått i politiken, där rött och blått står för politiska riktningar. Färgade ord kan vara tvetydiga även på flera andra sätt och i andra sammanhang. Om du vill ha ett rött äpple menar du att skalet är rött, inte köttet.

Omslaget till den röda boken har en röd färg, vilka sidor i boken brukar inte ha. Röda ögon betyder att ett vitt öga är rött och blå ögon handlar om regnbågens färg - eller att en person anses vara naiv. Därför är det inte lätt att bestämma vad den verkliga betydelsen av ett ord är i ett visst sammanhang, eftersom det kan variera. Den som helt förstår ordet är fullt medveten om ordet, det vill säga känner ord till skolan ordets förhållande till andra relaterade ord, kan förstå motsatser och föreningar och veta i vilka sammanhang ordet är lämpligt eller olämpligt att använda.

Den som bara känner blått och rött som färgade ord drar naturligtvis nytta av denna kunskap och kan sägas behärska ord i bredd, men inte på djupet. För att kunna ha Djup är ord också nödvändiga i förhållande till deras utökade betydelse. Förklaring av ord i alla 6 studier om hur man bäst kan ge dina elever ett rikt ordförråd indikeras att det för de flesta studenter inte räcker för att söka efter ett ord i ordboken och sedan förstå.

Verklig kunskap om ordet uppnås när du kan förklara ordet i dina egna ord. Lärarna ska presentera sina egna förklaringar för eleverna, och eleverna ska förklara för sig själva och varandra. Storlek betyder mycket! Enligt det gamla ordspråket är kunskapsbördan inte tung att bära. Detsamma gäller för en stor ordbok. I samband med läsning och skrivning har ordboken tillskrivits en särskilt viktig läskunskap.

Om du förstår mindre än cirka 90 procent av orden i texten förlorar du din förståelse av texten. Därför är det oerhört viktigt för anpassning och reflektion av studenter när man väljer vilka texter och böcker eleverna ska läsa. I vardagliga samtal används endast en liten del av ordförrådet. Mot bakgrund av detta är det bland annat mycket viktigt att barn möter litteratur långt innan de kan läsa sig själva, som ett sätt att utsätta dem för fler ord än i sina dagliga samtal.

Det finns ett tydligt samband mellan antalet ord du förstår i skolan och senare leder till skolarbete. Ju fler ord du redan har med dig när du börjar skolan, desto lättare kan du följa i undervisningen och lära dig ännu mer. Både förskolor och skolor ska aktivt arbeta för att utöka elevernas ordförråd så att alla elever får ett så stort ordförråd att de kan följa undervisningen.

Annars finns det en risk att många elever hamnar efter i alla skolämnen. Ju mer desto lättare är det! Ordboken är vårt ordlager, vilket kan vara bra välorganiserat. Ord ska finnas i olika sammanhang när man lyssnar, läser, talar och skriver. I början av skolan är ordförrådets storlek vanligtvis mellan ord. Således, av de ord som kan startas i skolan, kan det finnas en ökning av ytterligare ord i grundskolan.

Så många ord, ingen lärare kan undervisa i sin klass. Det mesta av ökningen är obemärlig och utsätter eleverna för att tala eller skriva nya ord och acceptera dem. Ju större ordförråd, desto lättare är det att förstå både talat och skrivet språk. Det blir också lättare att beskriva något så att andra förstår, förklarar exakt vad du menar eller uttrycker hur du känner.

Som lärare är det viktigt att hjälpa eleverna att utöka sitt ordförråd så att de kan följa instruktionerna och förstå de texter de behöver läsa. Bred eller djup vokabulär? Ordförrådets storlek, det vill säga antalet ord som ingår i en persons ordförråd, kan beskrivas kvantitativt baserat på ordförrådets bredd. Då pratar du om djupet i ordboken. Skillnaden mellan ett aktivt och passivt ordförråd med ett aktivt ordförråd betyder ord som en person använder och ett passivt ordförråd, ord som en person förstår.

Du förstår mycket fler ord än du använder, men beskrivningen är fortfarande en förenkling. De flesta väljer olika ord när de talar och skriver. Även om vi i båda fallen talar om en aktiv ordbok blir innehållet lite annorlunda. Detsamma gäller för den passiva ordlistan. Sist men inte minst används betydligt fler akademiska ord i skolarbetet, både aktivt och passivt.Lär om vikten av ord i vardagliga samtal, med hjälp av en begränsad ordbutik.

I skolan möter eleverna många nya ord, både de som är relaterade till ett visst skolämne och de som är nödvändiga för själva skolarbetet. De flesta forskare och författare är överens om att det är mycket viktigt för alla elever att ord lärs ut i skolan. Alla elever drar dock nytta av strukturerat ordförrådsarbete. Vilka ord ska du lära dig om? Internationell litteratur beskriver hur ordförråd kan delas in i tre olika nivåer, 11, där du som lärare måste styra inlärningen av ord från andra nivån, se nedan.

Eftersom ord specifikt lärs ut i klassrummet lär sig eleverna också strategier för att fortsätta och lära sig ännu fler ord. Nivå 1 består av vanliga ord som klocka, ord till skolan, promenader, stol, hund, gul. Det här är ord som används i vardagliga samtal både hemma och i skolan, och de behöver sällan utbildas specifikt. Nivå 2 består av ord som förekommer i många olika sammanhang.

De är inte lika vanliga i samtal mellan studenter som de är mellan vuxna. Dessa ord är viktiga för läsförståelse och hjälper eleverna att förstå och uttrycka olika ämneskunskaper. Eleverna möter ord i sina läroböcker. Några av orden på denna nivå är ämnesneutrala, 12, som Bilda, motsvarar, minskar, komplexa, etablering och granskning. Andra är mer specifika för ämnet, men fortfarande så vanliga i skolarbetet att alla elever behöver känna till dem.

Detta gäller ord som karta, diagram och flod. Det här är ord som kan förväntas även utanför skolan. Nivå 3 består av mer ovanliga ord som behövs för att skapa kunskap och förståelse inom olika ämnesområden. Dessa inkluderar handelsvillkor som ekonomi, isotop, crepe och halvö. Dessa ord överförs under skolåren och måste förklaras och förstås av studenten, men det finns inget behov av att de ställs in på samma sätt som orden på andra nivån.

I klassrummet är det inte så lätt att spontant bestämma på vilken nivå olika ord hör hemma. Därför är det bra att välja flera ord från det kommande avsnittet i förväg och länka dem för att skriva ut ord från olika nivåer. När du vänjer dig vid detta sätt att arbeta och också ser hur eleverna absorberar ord blir det lättare. Hur detta kan gå beskrivs senare i detta kapitel.

Att stimulera elevernas ordförråd är viktigt för att lära sig läsa och förstå vad du läser. Det är mycket viktigt att aktivt arbeta med att öka elevernas ordförråd. Den största ökningen av ordförrådet beror på studentens egen läsning, och därför bör eleverna lära sig strategier för att tillfredsställa okända ord i texter. Detta görs lättast ord till skolan att arbeta för att stimulera Ordkunskap i varje enskilt ämne.

Genom att stimulera kunskapen om ord relaterade till det du läser, skriver, hör och berättar i olika ämnen byggs elevernas ordförråd upp. Detta är oerhört viktigt, och det finns en hel artikel om detta ämne som kommer att läsas samtidigt som man stimulerar kunskapen om ordet. Det är också möjligt att stimulera ordförrådets tillväxt genom att dra nytta av de fördelar som erbjuds, till exempel att läsa sagor och berättelser tillsammans.

När man diskuterar nya ord är det viktigt att sätta dem i sitt sammanhang så att eleverna lär sig att känna igen, producera, differentiera och förklara ordet: För att skapa enskilda ordbankstudenter som har svårt med ordförråd kan du hjälpa till genom att få en separat ordbank, som alltid vara till hands. Ordbanken utförs i samarbete mellan elever, lärare i ämnena och eventuellt även en speciallärare eller en specialpedagog.

Om du gör denna ordbank i tabellhanteringen i en ordbehandlingstabell eller i ett beräkningsprogram är det enkelt att få tillgång till listsökningen och eventuellt expandera. Sedan gör du en flik eller sektion för varje ämne. Eleverna måste höra, läsa, skriva och uttala nya ord. En individuellt utformad ordlista kan växa och följa en elev i flera år. Strategier för att förstå nya ord i textform titta på ordet och läs det högt så tydligt som möjligt.

Titta i texten runt ordet för att hitta ledtrådar. Titta i den meningen där ordet är i meningen före och i meningen efter ordet. Se om du kan hitta rotmorfem i ordet, eller om det finns en första tid eller slut som du förstår prefixet och suffixet. Gissa vad du tror att ordet betyder baserat på sammanhanget. Slå upp ordet - eller Fråga någon. Fortsätt läsa ändå, om du förstår.

Precis som barn lär sig i olika åldrar kan språkutvecklingen vara annorlunda. Miljön är av särskild betydelse för utvecklingen av ordförråd. Trots denna kunskap finns det inte många studier som har tittat på hur man bäst väljer ord för explicit ordförrådsarbete i förskolor. Därför var syftet med studien av Hadley och hans kollegor att utveckla och utvärdera insatser för att fördjupa ordförrådet för förskolebarn genom att läsa böcker och guidade spel.Forskarna var delvis intresserade av att se hur insatserna fördjupade barns kunskaper om målord i allmänhet, samt om det fanns någon skillnad i konventionellt lärande beroende på hur målorden var relaterade till varandra baserat på tidigare forskning.

Det andra sättet att välja ord baserades på teman. Pollard-Durodola et al. Var det någon skillnad i kunskapsdjupet mellan de målord som representeras i taxonomier och de målord som representeras i ämnen? Var det någon skillnad i vilken semantisk information barnen lärde sig, beroende på hur orden valdes? Deltagarna var 30 amerikanska barn i åldern fem år och äldre som deltog i ett statligt förskoleprogram för låginkomstbarn.

Tretton barn var pojkar, och fyra barn hade engelska som andraspråk. Barnen delades in i könsgrupper på tre och tre. Materialet, forskarna baserades på två böcker, en om blommor plantera en regnbåge av Elert, och en om grönsaker i trädgården Bur invånare och Jenessa. Båda böckerna innehöll beskrivningar av hur man planterar och växer, och var jämförbara i språklig och innehållskomplexitet.

Sex ord var taxonomiskt relaterade. Förfarandet är för alla grupper av barn, om tre, att träffa en forskare som också var utbildad förskollärare 20 minuter om dagen i 8 dagar 4 dagar per bok. Först läses vuxenboken högt med ord tills skolan interaktiva bokläsning, och sedan deltog barnen i ett guidat spel på 10 minuter. I genomsnitt hörde barn varje målord 29 gånger under fyra dagar, och i genomsnitt hörde barn ord som tillhörde taxonomin ungefär lika många gånger som orden i ämnena, och både taxonomin och de tematiska orden fick jämförbara mängder förklaring och visuellt stöd.

Kunskapen om alla valda ord testades individuellt av alla barn före ansträngningen och en vecka efter avslutad ansträngning. Barnens ordförrådsdjup testades genom att be dem identifiera ord verbalt eller genom gester. Eftersom denna uppgift krävdes testades varje barn på ett representativt urval av 23 av 35 ord. Dessa definitioner har kodats och utvärderats för mängden innehåll som perceptionsinformation, konceptuell information och funktionell information, se exemplet nedan.

Läsa böcker innan böcker har lästs, ämnen diskuterats och kategorier med bildstöd. De smakar lite rakt. Spela efter att barnen hört boken och diskuterat portens ord med en vuxen spelade de i 10 minuter med material och leksaker relaterade till målorden. För fans av grönsaksböcker, en gård med dockor, leksaksgrönsaker, frön och ett leksakskök. För blomsterboken var det samma gård med dockor och frön, samt leksaksrabatter, lera för användning som jord och vatten, en slang, en kratta och en spade.

Under de första två dagarna var spelet mer kontrollerat för vuxna, och barnen fick två eller tre leksaker vardera och var tvungna att dramatisera delar av böckerna, till exempel plantera frön, vattna blommor och laga grönsaker. Den vuxna använde ständigt orden gate, tillsammans med definitionen, nu ska vi plantera frön! De är en liten del av växten.

Vi lägger dem i jorden och vattnade dem så att de blev blommor! Under de senaste två dagarna var spelet mer kontrollerat av barnet, och sedan tog den vuxna rollen som en Bonde eller kock och fokuserade på att använda målord tillsammans med definitioner när det var lämpligt. Under alla fyra dagarna använde den vuxna en checklista för att säkerställa att alla målord användes under spelet.

Resultat denna studie innehåller inte en kontrollgrupp, men barnen jämfördes med sig själva - hur väl de lärde sig målorden jämfört med exponeringsorden och kontrollorden - det vill säga om det fanns skillnader i mängden information de inkluderade i sina beskrivningar. Forskarna använde ganska sofistikerade regressionsmodeller för att analysera sina data, som är väl beskrivna, men jag kommer inte att vara här.

I analysen kontrollerade de hur många ord barnen kunde använda före ansträngningen, liksom antalet effekter på ordet, eftersom det varierade något. Barn fick mer kunskap om målord jämfört med slagord och kontrollord. Analyserna visade att barnen lärde sig betydligt mer om målorden jämfört med både effektorden och kontrollorden: djupare kunskap.

Barnen lärde sig mer om taxonomi än tematiskt relaterade ord, och skillnader hittades i alla typer av semantisk information. Barnen inkluderade mer innehåll i sina beskrivningar av orden som presenterades i taxonomierna, och denna storlek var stor.