Konkurrenslagen kommunala bolag

Regeln finns eftersom statliga enheter har helt andra villkor när de arbetar, till exempel kan de inte gå i konkurs, och de kan åsidosätta efterfrågan på prissättning, och då verkar det som begränsar till exempel prisdumpning. Du ser konkurrenslagen kommunala bolag på samma villkor helt enkelt. Om statliga enheter fortfarande är involverade i försäljningen kan de förbjudas att bedriva försäljningsverksamhet om försäljningsverksamheten eller förfarandet är snedvridet eller lämpligt att snedvrida, hämma eller lämpligt att hämma konkurrensen.

Enligt konkurrenslagen får kommunen inte snedvrida konkurrensen genom förslag eller olika tillvägagångssätt. Påverkan av en offentlig aktörs beteende bör inte skada eller hindra fördelarna med konkurrens på den marknad de verkar på. Det handlar om att sätta priserna för låga, behandla företag annorlunda eller neka företag tillgång till ett strategiskt allmännyttigt verktyg som Infrastruktur.

Regeln bör förhindra illojal konkurrens mellan offentliga och privata företag, där bakgrunden är att offentliga och privata företag bör ha liknande villkor om de befinner sig på samma konkurrensutsatta marknad. Regeln omfattar bland annat. Konkurrens - nämnda samarbete konkurrenskraftigt samarbete kan t. kommunallagen i kommunallagen är tydlig: kommuner bör inte agera om det inte omfattar tillhandahållande av tjänster eller tjänster av allmännyttig produktion eller anläggningar för sina medlemmar.

Kommunen kan - oavsett om verksamheten bedrivs i administrativ form eller i företagsform-endast bedriva Kompetent verksamhet och måste ta hänsyn till kommunallagens principer, såsom likabehandlingsprincipen och kostnadsprincipen. Kompetens - favorit operativ kompetens-rimlig verksamhet innebär att den verksamhet som bedrivs motsvarar kommunens huvudsakliga verksamhet - syfte, mål och kompetensområde.

Näringsverksamhet en kommun eller region får bedriva näringsverksamhet om den drivs utan vinstsyfte och grundar sig på tillhandahållande av allmännyttiga förmåner eller tjänster till kommun-eller Landstingsledamöter i 2 kap.7. Exempel på sådana offentliga tjänster är bostadsbolag, el, värme och avfallshantering. Kommuner får inte göra saker som tillhör det faktiska näringslivet, såsom detaljhandel, bank och tillverkningsindustri.

Vad som ingår i den allmänna kompetensen kan således förändras över tiden. Allmänintresset är det främsta motivet för den kommunala verksamheten. För att kommunen ska kunna ta hand om frågan måste den vara av allmänt intresse. Det innebär att det som kommunen gör på något sätt ska vara till nytta för kommunens medlemmar. Kravet på allmänintresse balanseras av de grundläggande principerna i kommunalrätten som anges i kapitel 2.

Lokaliseringsprincipen innebär att kommunerna endast ska vidta åtgärder som påverkar det egna geografiska området eller de egna medlemmarna. En kommun kan dock också delta utanför sitt eget område om det är användbart för sina egna kommunala medlemmar. Förutom det gemensamma intresset och lokaliseringsprincipen begränsas kommunens kompetens också av likabehandlingsprincipen, vilket mycket kortfattat innebär att kommunen måste behandla sina medlemmar lika.

Dessutom är kravet av allmänt intresse att förbjuda stöd från enskilda personer, eftersom kommunallagen inte anser att det är i allmänt intresse att sådant stöd ges. Kommunal näringsverksamhet får som utgångspunkt inte bedriva näringsverksamhet som konkurrerar med det privata näringslivet. Kommunerna kan dock göra affärer om syftet är offentligt och det görs utan vinst.

För att en kommunal verksamhet ska tillåtas krävs det därför att båda uppfyller de gemensamma intressena, att principerna i kommunalrätten beaktas och att målet är gemensamt och vinstlöst. Förbudet mot att göra affärer för vinst är dock inte ett strikt förbud mot att göra vinst, utan måste förstås så att huvudsyftet konkurrenslagen kommunala bolag verksamheten inte ska vara att göra vinst.

Den näringsverksamhet som en kommun kan bedriva för att tillhandahålla allmännyttiga tjänster eller tjänster kallas en vanlig kommunal verksamhet, och för detta kan kommunen betala. I detta avseende är kommunen kopplad till principen om självförsörjning, enligt vilken kommunen inte kan ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaden för tjänster eller varor som tillhandahålls.

Det bör noteras att särskild lagstiftning ofta innehåller undantag från principen om självförverkligande, bland annat. Varken lagtexten eller förarbetet ger någon detaljerad bild av kommunens kompetens inom näringslivsområdet. De flesta av de vanliga kommunala affärsverksamheterna regleras i särskild lag. Till exempel regleras kommunalt deltagande i bostadsförsörjningsområdet, i vatten och avloppsvatten, reningsverk och inom energisektorn genom regler i varje regions speciallagstiftning.

Annars är det ofta nödvändigt att delta i den ganska omfattande rättspraxis som finns i området för att fastställa gränsen för Kommunal kompetens. Kommuner kan bland annat. Exempel på sådana åtgärder från rättspraxis konkurrenslagen kommunala bolag nämnas i den kommunala hamnen, biografen i den kommunala konferenssalen, bearbetningen och försäljningen från den kommunala grusdagen samt försäljningen av sjuksköterskor från den kommunala egna Stadsträdgården.

Aspekter av konkurrensrätten utöver de ovan nämnda behörighetsbestämmelserna bör även aspekter av konkurrensrätten beaktas. Reglerna i konkurrenslagen, särskilt om konkurrensbegränsande verksamhet vid statlig försäljning, sätter en gräns för vilken verksamhet som tillhör ett kommunalt begränsat kan utföras. Enligt konkurrenslagen kan förbud meddelas för viss säljverksamhet om den bedrivs i kommersiell form och verksamheten har en betydande snedvridning på den svenska marknaden sådan verksamhet som kommunerna är skyldiga att bedriva enligt lag, dvs.

I vissa fall ställdes frågor om konkurrenstransaktioner inför den dåvarande marknadsdomstolen, för närvarande patentet och marknadsdomstolen. Således kan konsekvenserna för kompetens och slutlig reflektion sägas att kommunen är begränsad till att agera inom ramen för Kommunal kompetens och principerna i kommunalrätten. Kommunen får överlåta verksamheten till konkurrenslagen kommunala bolag aktiebolag, förutsatt att verksamheten faller inom kommunens behörighet.

För ett kommunalt aktiebolag gäller dock ABL, så aktiebolaget är inte bundet av KL-reglerna. Därför är det viktigt att kommunen noggrant talar i de artiklar där FÖRETAGET kan bedriva verksamhet och vilka kommunala principer som ska gälla för företaget. Som ett resultat blir denna begränsning obligatorisk för ett aktiebolag. Eftersom verksamheten överfördes till ett aktiebolag är kommunens kommunala kapacitet i kommunen begränsad när det gäller att behålla kontrollen över företaget och agera vid överträdelse.

Kommunen kan utöva viss kontroll genom att låta fullmäktige tillträda innan beslut av grundläggande karaktär fattas, förutsatt att detta framgår av bolagsordningen. Visserligen är det styrelsen som fattar det slutgiltiga beslutet, men bolagsstyrelsen bör sällan gå emot styrelsen i praktiken. Om frågan ställs i förgrunden kan styrelsen utfärda ett bindande direktiv till bolaget, och styrelsen kommer så småningom att kunna säga upp hela eller delar av styrelsen.

När det gäller överträdande kompetens agerar kommunfullmäktige också inom ramen för sin verksamhet som bedrivs i kommunala företag med funktionsnedsättning. Utöver den löpande tillsynen av verksamheten har kommunfullmäktige ett stärkt ansvar att övervaka kommunala aktiebolag. Den förstärkta tillsynsplikten innebär att kommunfullmäktige i årliga beslut ska pröva om verksamheten är förenlig med det fastställda kommunala syftet och bedrivs inom ramen för kommunala befogenheter.

Om kommunfullmäktige finner att så inte är fallet måste det lämna förslag till rådet om nödvändiga åtgärder. Beslut som fattas i ett kommunalt bolag omfattas inte av bestämmelserna i laglighetsprövningen i kl. Bestämmelserna kan dock indirekt påverka aktiebolaget. Detta beror på att beslut om kommunala aktiebolag ofta fattas av fullmäktige för första gången.

Om förvaltarens beslut skulle upphävas till följd av en laglighetsprövning kan styrelsen behöva arbeta för att även bolagsrättsbeslutet upphävs.