Den svenska modellen moderaterna

En fråga de står inför är om staten ska öka sin makt över arbetsmarknaden. Det vore ett misstag. Ökade politiska slag mot omställning och tillväxt, skriver Martin Linder och Henrik Ehrenberg, facket. Genom samförstånd och kompromissvilja har arbetsgivare och anställda lagt grunden för ett samhällsbyggande som gjort Sverige till en ledande kunskapsnation. Digitalisering, globalisering och demografisk utveckling tvingar oss att tänka på nya sätt.

Ändå finns det risk för att beslut i en sådan situation fattas på fri basis och inte fullt ut ser konsekvenserna av deras handlingar. Ett engagemang för måttlighet på arbetsmarknaden är välkommet. När partimedlemmar samlas i Göteborg på den tiden är facket självklart på dens svenska modellen moderaterna och ser fram emot konstruktiva samtal. Vi är överens om att det finns problem på dagens arbetsmarknad.

Många arbetsgivare ropar på arbete samtidigt som hundratusentals människor inte vill ha mer än att få ett jobb. Vi ser också ett växande behov av kompetensutveckling i landets företag. Fyra av tio privatanställda kunde inte delta i någon kompetens förra året. Och av dem som har fått kompetensutveckling, så hävdar många att utbildning inte är relevant för näringslivet, enligt fackliga undersökningar.

Men eftersom moderata förslag erbjuder en minimilön för vissa grupper för vissa grupper, och med hjälp av lagstiftningsregler som bryts av regeringen, kommer inte att lösa problemet.

Den svenska partimodellen är den främsta garant för tillväxt och stabilitet. Genom samförstånd och kompromisser, samt genom att fokusera på arbete och utveckling, har arbetsgivare och anställda i årtionden lagt grunden för det samhällsbyggande som gjort Sverige till en ledande kunskapsnation. Det gynnar arbetstagare, det gynnar företag och det gynnar svensk konkurrenskraft.

Att Moderaterna just nu diskuterar åtgärder som hotar detta arbete är alarmerande. Turnaround regler ofta skulden för att leda till en tuff arbetsmarknad där kompetens spelar ingen roll. Detta är en myt. Resultatet blev en förlorad marknadsandel för svensk export och upprepade devalveringar av kronan, som genomfördes av både de borgerliga och S-guvernementet.

Således var de grundläggande förutsättningarna för modellen ute av spelet. Förtroendet mellan näringslivet och arbetarrörelsen skadades ytterligare av det förslag som LO-ekonomerna presenterade den svenska modellen moderaterna i ett tal om medarbetarfonder, som både är en organisation och, om än mer tveksam, stöds av socialdemokratin. Även om detta förslag, i sin ursprungliga socialiseringsårgång, övergavs av arbetarrörelsen efter stora demonstrationer den 4 oktober under århundradets första år, har förutsättningarna för konsensuslösningar, enligt den tidigare svenska modellen, skadats över tiden.

Den spelar både en vision och en utopi, även om den ofta är rå i sin mening, fortfarande en viktig den svenska modellen moderaterna i den svenska politiska debatten. Att modellen är långt ifrån död i praktiken framgår av skapandet av år av industriavtal, som, jämfört med Niels Elvander, betecknas som en ny fortsättning på årets Saltsebad-avtal.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen kännetecknas av en kombinerad centralisering av centrala avtal, centrala organisationer och fackföreningar, fackföreningar för decentralisering och lokala förhandlingar. Hela Luo stod på gatan, men ockuperade så småningom kommunens och if Metalls förhandlingar med SN och uppnådde vissa förbättringar för sina egna medlemmar, vilket banade väg för ett nytt grundavtal.

Som relaterade lagändringar har gjorts, bland annat.